TheLook Happy Oki-Doki
9 månader

















En riktigt härlighund som det skall bli super roligt att följa!

Vår, full fart här nu och det underbara vädret är verkligen en ordentlig motivations höjare och jag skulle utan problem kunna lägga hur många timmar som helst ute och träna hund. Att Tiffany visar alla sina goda sidor och fast att jag svårade till det ordenligt lyckades jag inte lura henne utan hon ser egenom alla fällor och hittade alla lösningar. Underbara hund, du är helt otrolig!

Underbart väder och härliga träningar, hundarna går bra nu, vi kör just nu 2-1, 2 dagar länkning en dag med detaljer. Ja lite detaljträning blir dte ju varje dom om man räknar med dom små passen som blir på 10-15 minuter någon och ibland några gånger per dag, men den "större" träningen jag har inplanerad är 2-1. Det känns som dom svarar bra på den träningen och just nu känns både Qit och Tiffany väldigt jämna. Idag var en träning med detaljer och det var apporteringen vi skulle lägga kruten på.
Tiffany's gripande framförallt dom idag var 100%! Inte ett litet slarv och inte en ända gång tog hon apporten från fel håll och jag är väldigt nöjd på hur mina ”stå halter” gett resultat även vad det gäller raka sättanden vid ingångarna med apporten. Jag trodde när jag märkte att dom gav resultat på fotgåendet och ingångarna att jag skulle få köra samma teknik där och lära om ingångarna men som det set ut nu kommer jag inte behöva det, för hon plockade med nya tekniken även vid ingångarna med apporten.







Qit har ju super fina målmedvetna gripanden, det som behöver jobbas på är den sista 1½-2 metrarna då hon har en tendens att börja bromsa. När jag började jobba bort det blev det att hon slarvade med sättandena istället och kunde ibland bli lite sned. Så nu jobbar vi med att hon inte skall bromsa innan men trotts det orka samla sig och arbeta igenom ingången ordentligt. Det går framåt och idag hade vi några klockrena ingångar, så jag hoppas hon börjar förstå vad det är jag vill. Annars kör vi mycket stadga med metallen hon har en liten tendens att släppa den och ta om den, och detta är ett beteende som måste bort, det kostar alldeles för mycket poäng. Och eftersom freestyle är något Qit verkligen älskar kan det ju inte bli bättre än att köra metallapportering med freestyle rörelser och inbyggd stadga, hon tycker det är roligt och vi höjer värdet på metallapporten för varje gång.

Sometimes life doesn't want to give you something you want.
Not because you don't deserve it,
but because you deserve more.

Alva (Högtorpet's Red Wonder), Selma (Blacktorn's My mind's Eye) och Tiffany

Joline har skaffat nya vänner, dom är uppenbarligen så roliga att hon till och med har övergett mig.
Hon har inte minsta intresse vara inne hos mig utan skulle om hon fick springa ute hela dagarna och när jag väl tar in henne kommer Greta och öppnar dörren och släpper ut henne igen. Så ja jag får väl se mig övergiven och låta henne vara ute och springa istället. Qit och Tiffany ser dock inget intresse i det, dom ligger hellre vid mina fötter och väntar på att jag skall lämna datorn för ett träningspass.

Idag har varit en väldigt enkel och härlig dag, den har bjudit på några härliga promenader i solskenet och under den ena stannade vi till och tränade lite varje hund fick var sitt pass. Qit fick köra starter med fokus på koncentration, possition och hållning. Tiffany fick ett pass med signalkontroll och Jojo fick träna på att ha alla fyra tassarna på marken, hennes smeknamn Jojo passar henne minst sagt.
Sedan lekte vi lite ställande och läggande och det är i sådana lägen jag hoppas ingen ser mig, för "normala" människor kan ju inte tro man är frisk... Jag ställer Tiff och Qit går ifrån dom en bit sedan drar jag igång dom ordenligt så dom springer i full fart och då kommenderar jag stå eller ligg, fasligt kul är det!
Hundarna älskar att tävla mot varandra och det känns som det blir en tävling både vem som springer fortast emot mig för att komma ikapp mig och vem som stannar/lägger sig först. Jag belastar dom lite belönar och sedan fortsätter vi så, Jojo blir helt tokig och aggerar störning genom att studsa runt och vara almänt dryg.

Sedan har jag fixat här hemma, jag har packat och faktiskt denna gången tagit hand om den gamla packningen som hamnat i "ta hand om när jag kommer hem högen" så det kommer kännas betydligt mycket roligare komma hem igen nästa gång när det är ordning här.

Sedan blev det Sushi med Vanessa inne i Haninge, massor av prat och nu har vi planerat endel aktiviteter i vår vi skall se till boka in i schemat.
 
Ikväll skall jag bara ta det lugnt men känner jag mig själv fastnar jag väl i någon detaljträning och blir sittandes med det halva natten samtidigt som jag frossar vattenmelon.

Så enkla, så självklara, så lätta att glömma och men så förbannat viktiga!
Qit har en förmåga att släppa någon liten hundradels sekund i starterna, det måste bort och nu nöter vi starter till en förbannelse. Dom är så otroligt viktiga, vilktigare än vad dom flesta nog tror. Har du inte med hunden där, är det inte konstigt om du inte har med den resten av programmet.

Man tar tag i sina beslut och bestämmer sig.
Men lika fort kan det ändras.
Nu blir jag kvar här två nätter till, jag kanske skall se det som en bra möjlighet att ordna upp lite.
Få ordning här hemma på riktigt. Men kunde inte det telefonsamtalet kommit för 2 timmar sedan?
Men jag skall vara tacksam att dom ringde idag och inte imorgon när jag hunnit åka så jag fått åka tillbaka hit igen.

Ja det är bara ändra planeringen och ändra inställning, jag måste tänka om och se till att göra dessa två dagar givande.

Kan ju börja åka och handla lite mat till det tomma kylskåpet.
Eftersom jag precis slängde ut det jag insåg skulle bli dåligt under den tiden jag planerade att vara borta.

Tillbaka i stockholm, flyget blev en timme försenat igår pga att det drog in en snöstorm precis när vi skulle lyfta. Kändes lite typiskt, jag som hade sett fram emot en kväll hemma hos Malou. Men eftersom allt drog ut på tiden blev det för sent och också kvällen uppskjuten. Qit var glad komma ur buren blev ju ganska många timmar i den, från 15.30 till när jag fick ut henne på Arlanda runt 20.30. Men flygresan var då inget som berörde henne hon gick lungt ut med svansen i vädret och sträkte på sig. Men jag kan säga vi båda sov väldigt gott inatt. Och det var riktigt härligt att ha hela flocken samlad igen.

Nu sitter jag här igen hemma i min lägenhet, borde ta tag och städa ordentligt, att det kan bli så rörigt när man aldrig är hemma. Men det är väl så letar kläder packa med mig, tvättar och resten av kläderna får hänga kvar på tork eftersom jag alltid är ute i sista sekund så dom oftast inte hinner torka riktigt innan jag åker. Posten blir liggandes på bordet, öppnar alla brev som kan tänkas vara räkningar och betalar dom direkt eftersom det nästan alltid känns oklart när jag kommer tillbaka igen. Och när jag väl kommer tillbaka är det alltid sent på kvällen, går igenom den nya posten jag fått fixar lite saker som måste fixas och går sedan och lägger mig. Går upp på morgonen och är oftast då redan påväg igen, fram med fler grejer som skall packas för den nya resan och upp snabbt med dom gamla och lägg dom på ett ställa "som jag tar hand om när jag kommer tillbaka" ja ni förstår, det blir lätt lite rörigt. Men har faktiskt tagit tag i endel idag, men känns ändå som jag inte får någon ordning på någonting. Kanske jag bara skall passa på att ge mig av nu, fram tills dom ringer och meddelar att utbilningen skall börja, så kan jag komma hit då se till vara sysselsatt och börja komma in i en vardag igen. Jag blir nog väldigt rastlös när jag inte har något förbestämt att göra på dagarna och det är nog det som får mig att fara omrking hela tiden, hade ju inte alls den känslan ibörjan när jag flyttade hit och jobbade, även om jag hade varje ledig helg uppbokad redan då och massor av planer.

Just nu känner jag att jag bara har en ordenlig konflikt med mig själv, jag vet vad jag vill men inte hur jag skall forma det, jag vet hur jag vill ha det men jag vet inte riktigt om jag verkligen vill genomföra det. Jag vill inte göra saker och ting besvärliga för mig men jag vet inte hur det blir om jag inte provar. Jag kan inte bara sitta här och anta och ta förgivet. Och jag vet ju att om saker och ting ställer till det och inte blir som man vill eller planerar är det inte värre än att man kan ta tag i det och se till att det sker en förändring. Nej man måste våga prova, man måste våga testa och blir det fel, okej "fine" då kan jag i alla fall inte sitta och anklaga mig själv att jag inte gav det en chans. Så jag skall sluta bråka med mig själv, jag skall förbjuda huvudet ha egna små konflikter och jag skall köra på och testa och ändrar det som inte blir som jag tänkt allt eftersom jag kommer dit.

I lägenheten, försöker packa. Kommer glömma hälften och har lite panik över att något jag vekligen måste ha med mig skall bli kvar här. Det är tyst och tomt i lägenheten nu, Tiffany och Joline är hemma hos Malou som skall ha dom under mina dagar i Norge, dom kommer ha kanon där och jag är säker på att dom kommer uppskatta alla äventyr Malou kommer hitta på, om det så bara är en dag på kontoret.

Jag och Qit flyger till Norge imorgon, skall bli några spännande dagar men om bloggen kommer uppdateras dåligt vet ni varför, jag skall försöka uppdatera men kan inte garantera det blir så mycket av det. Vi får se.

Är trött och vill egentligen bara sova men är massa saker jag måste få gjort innan jag känner jag har ro till att leta upp sängen.
Men nu skall jag återgå till pakningen och se om jag kan få någon ordning på allt, just nu känns det bara för mycket.

Du är magisk!

Ramlat ner i soffan i lägenheten, kommit hem igen, kändes som det var igår jag låste den och åkte härifrån, tiden går alldeles för fort. Nu skall jag spendera några dagar här, ta igen lite jag lovat och planerat sedan jag flyttade hit men inte riktigt tagit mig tid till. På Fredag flyger jag till Norge, jag hade bestämt mig ta med Qit, men efter att tränat med Tiff idag när tävlingen var över blev jag än en gång osäker, dom känns riktigt fina bägge två.

Ja dagens tävling då, började med att vi drog start nummer 1, jag tycker om ha tidigt nummer så det kändes helt okej. jag hade kört henne en bra stund innan så hon var redan genomkörd och klar och på den halvtimmen det var innan vi skulle börja med gruppmomenten han jag köra ytterligare lite. Känslan innan var bättre idag. Och i det stora hela kändes även programet och sammarbetet bättre. Mindre missförstånd och jag tror vi båda var mer tydliga vad vi ville och tänkte. Men tyvärr nollade vi hopp apport, vet inte vad som hände hon släppte den och tog om, vi hade 10 på den igår. Och igår var största misstförståndet rutan, där vi idag fick 10. Så 10 på bägge gruppmomenten och sedan 10 på rutan och 10 på apporteings dirrigering. Det räkte fast att vi nollade till ett 1:a pris på 261p. Nollan känns lite surt just nu, men denna helgen har vekligen gett oss massor!
Jag har fått mycket bättre koll på vad vi måste lägga mer fokus på och jag har fått ett mer klarare tänk hur vi skall lägga upp våran träning. Behöver jag säga vi är mer motiverade än vanligt!





Fina hund, jag har en känsla att detta kommer bli galet bra!

TALENTED
LOYAL
SPOKEN
PEACEFUL

Ja att sammanfatta dagens tävling, är som att försöka sammanfatta en känsla. Ibland eller jag kan till och med säga oftast, är det inte poängen eller placeringen som är av betydelse. Det är känslan, känslan man har inne på planen, hur man samarbetar, förstår sig på varandra och räddar saker som går snett, att man vågar ta för sig, att man kan tänka klart och logiskt när man står där inne på planen för att kunna rädda dom där få poängen man har kvar, ibland kan till och med den där räddningen man gör vara mer värd än den där super snygga 10:an. För man stod där under press, man stötte på ett oväntat problem och man kan trotts allt bryta det mönster som håller på att ske och rädda situationen. Visst man kan ju önska att ens samarbete alltid leder till 10:or att ens kommunikation fungerar fläckfritt och att man inte behöver lära sig läsa situationer tänka om och lösa det oförutsägbara. Men så fungerar det inte, inom alla relationer brister ibland kommunikationen och missförstånd är då ett faktum.

Dagens lydnadstävling med Qit innebar en del missförstånd, MEN inga som vi inte klarade av att lösa. Jag han se missförstånden innan det var försent rädda situationen och spara några poäng, visst absolut kostade det poäng också. Men inte så mycket att det inte räckte till ett 1:a pris. Dom missförstånd som blev kändes inte jätte alvarliga och jag är övertygad att det inte är något som kommer tynga oss i framtiden. Hon gjorde också många bra delar jag bär med mig som får mig att le, jag ser så mycket potential, jag ser så mycket vilja, så mycket driv och så mycket målmedvetenhet och jag vet att detta var bara ett litet smakprov av vad detta år kommer bjuda oss på.

Vi laddar om, tar del av alla erfarenheter vi fick med oss idag, bearbetar dom, söka en förklaring tränar rätt och kommer igen.

För er som är nyfikna fick vi ihop 271,5p (tror jag) papprena ligger i bilen så några specifika betyg på varje moment får ni inte nu.



Grattis också Lisa och Vikki (Balderup's Hunny) som fick 1:a pris i lydnadsklass 2 :)

Snart står jag och Qit på planen, redo att debutera. Det känns kul, det känns bra och det känns inte speciellt nervöst. Jag och Qit har några egenskaper gemensamt en av dom är att vi älskar att tävla!
Detta är en ny situation för oss och vi går in här idag för att ha roligt, förhoppningsvis ha en bra känsla och en hel del bra detaljer med oss när vi går av planen. Jag skall försöka blunda lite för dom missar som blir, behålla den fina känslan vi haft från dom senaste träningarna, gå in till 110% i varje moment och se till göra det så bra som möjligt. Se ett moment i taget, inte fastna i dom vi gjort, förbereda oss ordentligt inför nästa och se till att leverera! Vi skall helt enkelt vara jätte fokuserade och ha riktigt roligt där inne!

Och jag skall komma ihåg att:
Börja med vänster benet i bakåt marsch.
Inte säga fot i sidoförflyttningarna eller vändningarna på stället.
Ge henne en liten dold bakåt retning vid inkallningen 
Säga konen, ut till kon skicket vid rutan.
Såga runda ut till konen till Apporteringen
Vara TYDLIG när jag skickar henne till apporten....
Lugna henne innan vittringen.
Och låsa henne ordenligt vid fjärren.

Jag måste komma ihåg dessa saker, så jag skall repetera dom för mig själv en gång till precis innan jag går in!

Slumrade i soffan, sov nog för lite i natt, satt uppe alldeles för länge precis som vanligt så somnade till någon halvtimme, men det var inte fel tycker det är härligt att slumra till sådär ibland det händer aldrig hemma. sedan var det mys med Hunny i soffan, lite taktik snack inför imorgon och jag hoppas hon tar mina ord på alvar och ser till att prestera imorgon. Hon och Lisa startar 2:an.

Nu skall jag och Lisa fixa lite Tacos tills Mattias kommer hem från jobbet och jag skall passa på koka lite vittingspinnar så jag kan köra ett pass ikväll.

Två pass idag, först ett på en plogad parkering, Qit var het, men gjorde en del fina grejer, kändes okej. Jag känner ju själv jag ibland ha lite för höga krav lägger kanske ibland energin fel när det gäller vad hundarna skall kunna göra bättre, men jag vill ju vekligen att det skall vara så bra att det inte finns något att klaga på, skulle kunna nämna 100 sådana saker, som tex att Qit blir lite sne vid ställandet på inkallandet. Att hon bromsar lite tidigt när hon skall in vid ingångarna både vid inkallandet och vid apporteringarna, ja det var några små saker som jag lägger ganska mycket energi på, som retar mig och som jag vill ändra.

Sedan blev det handla lite innan vi åkte vidare för att träna i ett ridhus, träningen där kändes bra, Qit var inte alls lika het och hade inte ett ljud på ff med kommendering, hon gjorde ett fint inkallande (dock med samma fel dom jag nämnde tidigare) men en klockren 10 skulle jag säga i en vanlig dommares ögon. Sedan gjorde hon några andra riktigt fina delar och transporterna kändes jätte bra, så i det stora hela, om jag blundar för lite små detaljer kändes det riktigt fint.

Tiffany var på tårna men inte ett ljud och gick riktigt fint om man bortser från att hon som sagt var lite het. Vi tränade gripanden eftersom hon haft problem med sanden i ridhuset efter att vi tränade i Äppelbo's ridhus innan jag kom på att det var för att dom saltade där inne hon blev så konstig när man apporterade, tyvärr förstörde det en hel del som än idag sitter kvar som jag jobbar på så alla tillfällen att kunna köra apportering i sand/ridhus där det inte är saltat är jätte värdefulla. Vi hoppas på att få en till tid i ridhuset imorgon också så vi kan få köra igenom hundarna ordentligt ännu en gång, att träna ute i -13 grader är inte det mest ultimata.