Ja här kommer en liten uppdatering från Onsdagens Norge resa. Jag var över och hämtade en Aussie, Door Keepers Ocean In Red "Ronja". Det är min mamma som skall ha henne men har nu bott här några dagar. Hon har flytit in fint i flocken här och fungerar fint med dom andra hundarna. Hon är väldigt kontaktsökande och igår var hon med till klubben och jag hade med henne ut under skottträningen och hon visade inge intresse i det, så skönt se hon va skottfast. Nu låter vi henne lugnt flyta in i flocken och vi har börjat leka endel.



På morgon promenad

Tiden ger mig ångest, jag som planerat hinna med så mycket inser nu att jag lever i någon vecka som inte existerar. Idag är det Onsdag, nästa helg är det utställning i Hamar och innan den skulle jag behövt hinna med så mycket, för mig kändes det som det var veckor kvar, men idag påminde jag mig om att det bara var 1½ vecka dit. Lite panik men mest ångest, jag har glömt mina tävlingspapper, saxar borstar m.m nere i Lilla edet och dom skulle jag ju verkligen behöva innan. Samtidigt vet jag inte hur jag skall hinna få tiden räcka till att ta mig resan neröver och hämta det. Hatar när det känns som man har allt underkontroll och tar det med ro när man inser att läget är något helt annat. Visst nu är detta långt ifrån panik jag kommer kunna lösa det på något vis. Men önskade jag slapp den där påminnelsen om att tiden bara rinner iväg och veckorna går snabbare än jag upplevde.

Idag har jag spenderat min dag i en bil, 80mil, en tur och retur till Norge. Min trogna följeslagare Jojo var med. Mer om Norge resan kommer imorgon. Nu skall jag fixa inför kvällen sedan blir det sängen.

och ja löste det gjorde jag. Ja nu var det inte ett jätte problem, men nu när det allt snabbare blir mörkt på kvällarna blir det allt svårare att träna. Tiffany ser inte belöningen (bollen/trasan) och allt går segare. Jag tränar alltid med en belöning i fickan och en extern för att kunna variera men i mörkret såg hon inte den externa. Så när jag åkte hem kom jag fram till att det måste finnas någon boll att få tag i som lyser, sagt och gjort började jag leta och till sist hittade jag ett ställe i USA som sålde hundbollar som lyser och den verkade va i bra storlek så en sådan fick det bli!

Idag låg den i brevlådan, och den är verkligen perfekt! Hoppas nu den är hållbar också.

Du är för bra för att vara sann, du gör mig aldrig besviken!

Du skulle göra allt för mig och jag vet att du älskar mig mer än något annat.
Du var det jag så länge drömde om, men du är bättre än vad jag någonsin vågade fantisera om!

Jag älskar att leva i din bubbla, där bara vi två existerar.

Ja i lördags åkte jag, Svea, Tiffany och Jojo till Kallebäck för att möta upp Eike och Therese där vi skulle träna hund.  Skönt att ha så nära till så många olika klubbar att träna på, man får verkligen den där miljöträningen man behöver.  Här har jag närmsta klubben 4 mil bort och sedan blir det åka närmare 10 mil enkel väg om man skall hitta någon klubb att träna på. Men denna vecka har jag tränat på 4 olika planer och jag är övertygad även om hundarna inte är speciellt brydda över miljöbyten att det är väldigt nyttigt om inte nödvändigt att träna på olika platser.

Kallebäck’s BK låg precis bredvid polisens skjutbana där dom just denna dagen hade skyttetävling. Det small i ett så otrolig bra träning och jag kan nu konstatera att Tiffany, Svea och Jojo är skottfasta eller möjligen döva. Tiffany gick nog dock igång lite när det smällde och var ivrigare än vanligt, fick en känsla att det berodde på att det smällde men kan ju bara ha varit en sådan dag också.  För övrigt kändes träningen bra, hundarna gjorde det dom skulle och jag körde positioner vid konen och lite positioner i rutan. Även halterna tränade vi på och nu satt dom utan problem fast att vi gick på det blötaste stället vi kunde hitta på klubben. Joline fick träna positioner vid fortgåendet och vi gjorde också något läggande och ställande. Det jag känner lite press på oss just nu är apporteringen, vi har legat lite på latsidan nu det sista gällande den och måste ta tag i det, för det är ju faktiskt ett moment som kan ta ganska lång tid och om vi skall kunna debutera när jag tänkt lär jag nog se till lägga på ett kol.






Nu blir det promenad med Linda och ”Sheltie ligan”

Nu har vi varit ute i skogen ock plockat massor av svamp, det är helt sinnes hur mycket det finns. Problemet är inte att hitta den utan vart man skall börja plocka och vilka som är för "små" det är ju dumt att ta dom små och då kan jag tilläga att dom små är inte direkt små. Men riktigt roligt är det.

Nu skall jag packa ihop mina grejer och byta bil, sedan åker jag uppöver igen.

Nu blir det kvällsrunda med hundarna, imorgon hoppas jag på sol då det skall bli hundträning på högnivå, om jag hittar dit. Är ganska bra på att köra vilse men GPS'en brukar göra sitt jobb. så nu blir det kvällsrunda med hundarna en dusch och sedan sängen.

Nu har vi spenderat hela eftermiddagen på Trollhättansbrukshundklubb. Vi började med att lägga spår, jag la ett viltspår till Jojo.
Sedan var det lydnadsträning. började med platsliggning med Alva och Jojo, Joline och jag har precis börjat med platsen och hon verkar ha fattat poängen och hon har ju aldrig varit direkt intresserad av andra hundar så ligger snällt och lugnt när jag ber henne, dock tätt till belöningarna nu så hon aldrig får en chans att göra fel och gå upp. Efter det var det Tiffany's tur, vi jobbade på attityden och stadga vid platsliggningen. Possitioner i rutan och sedan länkning, inkallande-rutan. Tiff skötte sig bra men fick några slarviga kornskick, stod lite snett åt höger eftersom vi sedan innan kört possitionerna och hon visste vart hon skulle, det måste vi jobba på så hon alltid ställer sig rakt bakom konen.

Jojo fick köra klass 1 momenten, lite av varje, men inga hela moment, dom har hon inte ännu. Men grunderna i det som någon gång skall bli momenten, lite stadga, ordförstående stå/ligg och stanna kvar. Vi gjorde även några inkallande med fokus på tempot.







Mammas Alva

Nu har jag anmält Tiffany till en tävling. Fokuset fram till den tävlingen skall ligga först och främst på:

• Att ha en bra inställning till platsliggningen, hakan ner och aktiv.
• Förbereda ordentligt innan varje moment så hon vet precis vad det handlar om
• Jag skall hålla fokus i varje moment och koncentrera mig på det vi skall göra just nu, vara närvarande.
• Aktivitetsivån vid apporteing och dirrigering skall jobbas på så gripanderna blir klockrena, inget slarv.
• Placeringen i rutan
• Halterna vid blöt underlag!
• Stadga vid inkallandet
  
  

Detta skall vi lägga mest fokus på inför denna tävling.

Dom senaste dagarna har jag levt i en bubbla. Går här och väntar på att bli sjuk så detta ger sig, men sjukdommen verkar hålla sig borta. Istället känns det som att huvudet sitter i en bubbla svårt att förklara men som att det ekar i huvudet. Det är nästan så jag längtar på att det tar tag i mig ordentligt så jag kan bli av med detta någon gång, det tar hemskt mycket energi och man känner sig väldigt tung av det och måste hela tiden koncentrera sig för att höra vad folk säger och i stora folkmassor blir allt grötigt.

Annars är det full fart här så egentligen har jag inte tid att bli sjuk. Men det vorre ju skönt om trycket i huvudet släppte lit.

Nu var vi hemma igen efter en lång dag.

Det började med att jag åkte hem till mina barndoms vänner, Johanna och Paulina. Vi drack te och åt lite smörgåsar innan vi tog en liten tur med hundarna.
Sedan åkte jag iväg en vända för att träffa farmor och farfar, det blev en trevlig prat strund och Jojo var med in och blev extra bortskämd med godis och gos.
Sedan var det in i bilen igen och ner till Lerums BK där jag bestämt träff med lite hundfolk. Så massor av prat reflektioner och hundträning blev det.

En kort sammanfattning av träningen:
Tiffany och jag skall träna på MASSOR av blöta planer... Hennes obehag av att jobba på den genomsura planen avspeglade sig i allt. I fotgåendet hade hon bra attityd och possition men hon vägrade att sätta sig ner i halterna. Vi testade att få till halterna och det blev bättre i slutet men långt ifrån bra. Hon gjorde momenten men inte alls med samma gas son vanligt, slutet jorde jag några rutskick och där fick jag tillbaka farten och hon gav mer men som sagt skall jag utsätta henne för massor av blöta planer fram över.

Jag körde också några korta pass med Jojo och idag va känslan på topp! Kanske låg hon och laddade när hon satt uppbunden vid staketet, efter en lång stund hon väntat började hon yla högt och ordenligt, kanske hon ville påminna mig om att hon satt där ifall jag hade glömt henne. När det väl blev hennes tur gick hon kanon, rikigt laddad höll bra kontakt och hade en riktigt härlig attityd och fokus. Lägganderna och ställanderna var klockrena och vi kampade som tokar och Jojo verkligen kämpade och morrade högt för när hon kampade om bollen. Vi jobbade mest på dom detaljer vi just nu håller på med i fotgåendet. Det är mest stadga och starter, men även höger svängarna.

Så dag var första gången känslan när jag åker ifrån ett träningspass är bättre med Jojo än med Tiffany! Och då brukar ju inte känslan vara dålig, men Tiff är verkligen en dröm att träna och det är svår slaget och det är väldigt sällan vi har en dålig känsla. Men idag va känslan med Jojo verkligen det lilla extra :)

Idag blir en effektiv dag har massor av grejer inplanerade som skall hinnas med, så nu hoppar jag i duschen sedan får vi se när jag hittar tillbaka hit ikväll/natt någon gång :)

Imorgon skall jag få lite sovmorgon, hoppas jag.
Efter att vaknat två dagar i rad vid 7 på mina lediga dagar för att ett får står utanför och skriker för det trasslat in sig i nätet känns det som man skulle betala vad som helst för att få lite sovmorgon. Så nu har jag köpt ett nytt elaggregat, ja jag vet jag borde kunnat räknat  med att dom skulle gå på stänglet och tagit med mig ett ner, men trodde någonstans att bara dom har mat är dom inte intresserade av att att ta sig egenom stänglet, så brukar det vara. Men jag hade fel. Så nu är elaggregatet i kopplat och förhoppningsvis skall vi få sova lite imorgon.

Nu blir det kvällsrunda med hundarna sedan skall jag försöka ta mig till sängs i någorlunda tid idag.

"Se bara på Fazers Kina-godis, vars förpackning pryds av en knallgul asiat med rishatt och ögon sneda som en lördagsfylla", stod det i krönikan.

Fazers Kinapuffar får ett nytt utseende – kinesen som pryder påsen ska inte längre kunna uppfattas som rasistisk, slår Fazer fast efter påtryckningar. Debatten blossade upp efter en krönika i Helsingborgs Dagblad. Krönikören beskrev den rasism som kan drabba en adopterad asiat.

Ja vad skall man säga känns det inte som det går lite till överdrift?

Källa: http://www.gp.se/matdryck/1.727603-puff-kinesen-gar-upp-i-rok

Fick ett mail från Jojo's uppfödare med bilder på några helt ljuvliga valpar!



Dessa fina sobel valpar finns till salu, det finns också, svart/vita, blue merle och trefärgade valpar till salu.
Är ni sugna på en sheltie valp kolla in hennes hemsida http://www.zarvo.dk

Tiffany och jag har blivit uttagna till talang truppen LL-sverige. Hoppas på ett givande läger i oktober och massor av ny motivation inför SM nästa är.

Jojo gjorde ett ritkigt bra spår nu idag! Hoppet uppe igen :)

Nu skall jag hoppa i duschen sedan skall jag göra som resten av huset och hoppa i säng och lägga mig och lyssna på regnovädret som skulle dra över här inatt. Mysfaktorn är hög! Men det känns mindre roligt att det blir ännu blötare än det redan är i markerna.

Gick en vända med alla djuren, bort till en sjö vilket uppskattades. Spot och Snygge simmar som tokar och tävlar om vem som kan få tag i pinnen först. Dom andra spriger ivrigt vid strandkanten och hejar på. Svea hon går i sin egna värld, eller ja går och går, hon leker och är helt galen i vattnet, skriker hoppar och biter efter det.

Bosse var med, han är 13 år nu. Pigg för åldern och med tanke att han är en sådan stor hund, närmare 70cm i manken skulle jag gissa. Tyvärr tappade han plötligt hörseln efter en operation i våras, så nu lever han mer i sin egna värld än någon gång tidigare. Kanske han tycker det är skönt slippa vårat tjöt på honom hela tiden han har trotts allt anpassat sig fint, men det är lite komplicerat när man inte kan kalla in honom osv. Och han är ju inte direkt hunden och har aldig varit om själv ser till att han är med och inte kommer efter.



Nu blir det lite spårläggning

Ja nu trillar bloggen in på det ämnet den först var tänkt till men ganska snabbt tappade spåret. Men här kommer en kort uppdatering från eftermiddagens träning.

Joline fick göra sin första platsliggning, vi måste jobba på stadga och det gäller egentligen inom alla kvar moment. Hon har väldigt lätt att bli ivrig och gå ur position så fort man belönar, då tar hon om tag går ur position för att sedan hitta in i den igen. Ett beteende som framkommit av felaktig belöning helt enkelt och jag har tidigare inte lagt så mycket energi på att ta bort det men nu skall det bli ändring på det. Idag kändes det dock som polletten för läggande och ställande under gång ramlade ner. Vi har jobbat en del för att få till läggandet, vi har tränat mycket stadga i ställandet vilket gjorde att hon gärna inta la sig ner utan stod helst. Och när jag väl lärt henne att lägga sig ville hon inte stå. Men idag lyssnade hon och gjorde både lägganden och ställanden både framifrån och i position.

Tiffany var lite för het idag. Vi körde positioner i fotgåendet och lite apportering med den internationella metalapporten. Annars kändes faktiskt träningen inte sådär 100, Tiffany är med och på men saknade lite fokus och riktig eftertanke hos mig. Det skall vi ta igen imorgon!

Sedan fick fåren ta sitt första träningspass idag, Snygge och Svea fick träna lite men allt regn har gjort markerna här så blöta så förhållandena är inte dom bästa. Svea var olydig. Mycket att ta igen där, hon la sig segt och hade en tendens att bli tajt... Inte likt Svea, vet inte om det var för att det var blött eller om det var för att hon varit ifrån mig ett tag och testade vad som var okej nu. Snygge jobbar på bra, han kändes fin idag. Lite dåligt djup i hämten men det känns som jag når honom mycket bättre nu även på håll.

Imorse hoppade vi in i bilen Jojo, Tiffany, jag, Mamma och Alva. Alva skulle på sin första utställning, det var en Inoff i partille och Alva gick Juniorklass. Det var två tikar i klassen. Alva blev plecerad 2:a med HP och fina lovord och dommaren tyckte hon rörde sig som en dröm! Men tyvärr var hon lite för "blyg" för dagen. Hon hade inga problem med att dommaren tog på henne hon accepterade det fullt ut utan att rygga eller försöka ta sig undan, men hon tryckte sig emot mig. Så blev en relativt kort dag innan vi begav oss hem igen. Jojo var tyvärr inte med, då jag missat anmäla henne.

löptikarna är påväg in i höglöp nu, och någon är i höglöp, hanarna sköter sig utan problem är lugna och snälla. Värre är det med tikarna som har fullt upp... Tur mamma bor så avsides som hon gör.





Finaste Jojo




Nu blir det lite lydnadstäning

Vi åkte ut och letade efter fåret utan resultat, vi var till en fårgård som låg en bra bit bort men åt det hållet som fåren gått så tänkte kanske den var påväg dit, så, fårägarna var dock inte hemma så vi pratade med lite grannar till dom ifall fåret skulle dyka upp. En av tanterna i husen var riktigt otrevlig, men inte så mycket lägga energi på, nu visste hon läget i alla fall. Vi kommer hem igen och började bada Alva som skall på utställning imorgon. Mitt i duschen ringer mobilen och det är den otrevliga tantens man, tror ni inte på tusan fåret gått hem till dom... 
Så vi slänger oss i bilen och åker iväg. väl där ser vi den lätt sprättiga tackan. Gubben stod en bit därifrån och det såg ut som han försökt att fånga den, men mina får är långtifrån så tama. Jag tog ut Svea ur bilen och gick mot fåret, gubben stod kvar på behörigt avstånd och hade nog räknat med att få se fårjakt på hög nivå. Men Svea tog ena sidan jag andra och vi gick sakta emot det så den till sist blev stilla fokuserad på Svea så smög jag fram och fick tag i bakbenet och så var det sedan enkelt skicka runt Svea och leda in den i tansporten. Så nu står fåret med dom andra i hagen igen.

Fick precis veta av en granne att dom sett fåret strax över 1km bort klockan 6.30 imorse... Så nu drar vi dit jag och Svea och ser om det kan ge något.

Och så var dom bara två... Igår kväll försvann ena fåret som jag hade med mig ner. Svea hjälpte mig att spåra igår och visste direkt vad det handlade om, ordenligt spårnoga och fullt fokuserad, Jean är expert att leta efter försvunna för och det är hon som alltid får den uppgiften hemma. Men nu är Jean inte med så jag testade med Svea. Vi startade henne från lite olika ställen men varje gång kom hon ut på samma ställe över lindan och in i skogen. Jag gick med henne någon kilometer in i skogen men då det var kolsvart ute såg man ingenting så jag gav upp för dagen ihopp om att fortsätta idag. Och det gjorde vi, dock lede det ingen vart och något får eller spår efter det kom vi aldrig på. så nu är det nog bara helt enkelt hålla tummarna att den lyckas hitta tillbaka själv. Men känns inte som chansen är så stor när den inte dykt upp inatt är så stor. Dom kom ju hit igår så har ju inget direkt som drar dom hit.

Vi hittade dock massor av trattkantareller, det kryllade av dom! Det var överallt och vi kunde ha plockar hur mycket som helst. så två över fulla 3 liters påsar fick vi med oss hem. Men det blir nog en tur till för på någon timme skulle man lätt kunna plocka det dubbla.

Ikväll går mina tankar till er, och till den underbara kämpen som idag fick ge upp kampen. <3


Ibland förundras man över hur mycket otur en människa skall få ha hur mycket dom skall härda ut och varför dom sätts på prov om och om igen. Jag har någonstans tron att ju mer man går igenom ju starkare kommer man bli, men ibland känns det bara så fel och så orättvist. Ikväll är en sådan kväll som jag ställer mig frågan varför, varför nu, varför du och varför ni.

Jag tänker på er och jag säger det igen, fast jag vet jag sagt det så många gånger förr! Jag förstår om det är svårt, men ha inga skuldkänslor det är sådant som tyvärr händer fast att man önskar att det inte gjorde det, hur försiktig man än är eller försöker vara. Ibland vill ödet bara annorlunda och tyvärr blev det så i detta fall. Jag dömer er inte och är säker på att ingen annan gör det heller!

Massa kramar till er och er familj.

Nu var jag framme i trollhättan, det började med att sätta upp staket så dom tre får jag hade med mig ner kunde få komma ut. Sedan har det blivit prat och mat. En slapp eftermiddag.

Svea hoppade även hon på i Kristinehamn, hon har ju varit på "semester" hos familjen Joelsson som har Olivia i några veckor. Så tre höglöpande tikar och tre hanhundar har vi här nu + 3 andra tikar. Alla hundarna fungerar utmärkt ihop och det är häftigt att se.

Mammas Alva




Mammas hundar Alva och Selma



Tiffany har fått sitta i hundgården och är mindre nöjd med det


Fåren verkar nöjda men fortfarande lite misstänksamma.

jag läser på FB att det kryllar av Svamp i skogarna just nu. Men jag måste vara världens sämsta svampletare. Undra vad jag gör för fel, eller kanske rättare sagt vad jag inte gör rätt. Jag tog med mig hundarna och vandrade runt runt och runt i skogen, men allt jag hittade var två ynka kantareller. Ja vi fick en härlig promenad i alla fall så får väl vara tacksama över den.

Ja som ni förstår är det inte min bild. Utan denna har min kompis Therese tagit som uppenbarligen är betydligt mycket bättre på detta med att hitta svamp än vad jag är. Vad är din hemlighet?



Jag och Tiffany jobbar just nu på höger svängarna i FF, och efter dom senaste filmerna har jag sett att hennes slängande med huvudet blivit mycket bättre och kommer bara fram när jag är övertydlig med axeln. Vi jobbar också med ordförståelse och stadga i stå, sitt och ligg och vi håller på att jobba om attityden till platsliggningen med huvudet ner och högre förväntan. Så just nu är det mycket detaljer på lydnadsfronten. Men jag kan inte komma ifrån att jag tycker det är riktigt roligt.

Ett moment som kan få många att få gråa hår... och så även mig, massor av tid och fundering har jag lagt ner för att fundera ut något som jag anser hållbart och som hunden enkelt förstår. Näsan måste vara igång... vi nosar först, markerar sedan och apporterar, men trotts detta vill vi se mycket intensivitet en bra aktivitetsnivå och vilja. Det är så lätt sänka både motivationen och aktivitetsnivån i detta moment för att man är rädd få en hund som plockar bland pinnarna. Men många hundar tappar då tempot. Men mitt mål är att ha en hund med mycket tempo men som trotts allt använder näsan och är noggrann i sitt arbete vid pinnarna, och har en hög förväntan att komma in med pinnen. Detta är mitt inlärningstips!

Ja jag håller med, du borde skämmas. Mycket ärligare ta det rakt på plats än att gå bakom ryggen utan chansen att få förklara sig eller förstå vad det egentligen grundade sig på!

Här kommer en liten presentation om våran lilla flock, hur vi är, hur vi ser på olika saker och vilken roll vi har. Vi tar oss i åldersordning :P



Tea

Flockens tant, ja som just nu går om gymnasiet, hon kommer nog vara den smartaste av oss när hon kommer tillbaka. Hon har alltid varit en clown som ställt sig själv i första rummet. Hon älskar att synas och bara hon får göra det är hon nöjd. Hon anser att det är hon som bestämmer över allt och alla men utan att vara kaxig eller skryta om det, det behöver hon inte för hon vet redan att hon är bäst och hon tror alla andra ser det och har själv aldrig tvivlat på det. Så ja egentligen är hon en sådan där dryg en som man bara orkar med i väldigt små doser. Värderar sig själv lite för högt och det finns ingen annan än henne som har rätt. Att hon dessutom är förbannat listig och vinner alldeles för ofta ökar bara hennes ego ytterligare.


Jean

Den glada, hon är alltid lycklig och glad i allt och alla. Hon viftar på svansen jämt till och med när hon sover. Hon har ett drömyrke och det är att köra sopbil, det finns inget som imponerar så extremt på henne som sopbilar. Hon har mycket idéer och allt i hennes liv går ut på att ha så roligt som möjligt, det finns inget allvar i henne, hon försöker skoja bort allt. Så det går inte ha någon vettig diskussion med henne, för då tar hennes överdrivna humor över totalt. Hon vill känna sig fri och bevisa att i slutet är det trotts hon som bestämmer om hon vill vara kvar här eller inte, hon är egentligen inte intresserad av att ge sig av, men vill med jämna mellanrum berätta att hon stannar här för att hon vill inte för att jag tvingar henne. Detta gör att hon älskar att lista ut hur man lättast och smidigast tar sig ut ifrån det ställe hon blivit instängd i och träningen under åren har gjort henne till den utbrytarkung hon är idag!


Spot

Han är den ultimata killen! Han är lugn och trygg och inget jagar upp honom i onödan. Han tänker alltid innan han handlar och kan ibland upplevas lite mesig, då han gör allt för att undvika konflikter och tar hellre ett steg bak än ger sig in i något utan att tänka efter. Han är den kloka som inte vill göra en arg men som trotts allt kan hantera det och han får en alltid att känna sig dum efteråt. Han säger hellre förlåt en gång för mycket än en gång för lite och trotts att han kommunicerar med så mycket känsla och eftertanke är han egentligen väldig hårdhudad och när läget krävs skulle han aldrig backa! Han står med alla tassarna på jorden och behöver inte bygga upp någon fasad eller lossas vara något han inte är för han har nog med självförtroende för att stå på sig och vara sig själv men är inte självgod.


Tiff

Den mognaste i vår flock, som alltid skäms för oss andra. Hon har ärvt sin mammas narcissistiska gen och tycker att hon är snäppet bättre än alla andra, hon är envis som få och har alltid rätt! Hon har dock från skillnad från Tea en gud, och det är jag. Hon skulle göra allt jag bad om och skulle aldrig göra mig besviken! Men skulle jag trotts allt bli besviken får jag skylla mig själv för då är det jag som har fel. Hon har några fyrbenta vänner och dom älskar hon och delar allt med, men att skaffa nya fyrbenta vänner är inget för henne. Hon har en sluten bubbla där hon släppt in några få och ingen får nu kliva in i den. Ibland kan det gå, Jojo är ett undantag, men hon behövde gå igenom många test under flera månader innan hon slöts till Tiffany’s bubbla. Hon skulle dock aldrig vara elak mot någon utanför hennes bubbla den världen och dom som lever där, exciterar inte om man frågar henne. Så kort sagt är hon ett större ego än sin mamma, det är bara hon och jag som är värda något men hon har hotat mig flera gånger att stänga ut mig ur hennes bubbla om jag inte slutar skämma ut henne. Men jag vet att det aldrig kommer hända,för så fort jag tar fram bollen förlåter hon mig för allt!


Svea

Den listiga, uträknande och självgoda.  Hon har ärvt sin mammas listighet men istället för sin mamma som använder den för att vara glad, använder hon den för att vinna. Vinna över allt och alla. Regler är ett måste för Svea hon är som en trotslig tonåring som tolkar om allt till sin fördel och man får alltid prata klarspråk med henne aldrig ge henne möjlighet att tolka fritt. Hon har som motsatts till sin mamma en ganska torrhumor och försöker alltid vara allvarlig. Men hon har väldigt svårt att ta någon annan än sig själv på allvar. Hon kör över alla som inte gör ett tillräckligt stort intryck från början och skulle helst vilja leva ett liv helt på hennes egna villkor utan regler och måsten. Men tyvärr är ju inte livet så enkelt inte ens för en så envis och enveten hund som Svea.


Jojo

Hon är hunden som är så snäll att hon är dum. Hon passar inte egentligen riktigt in i våran flock då det inte finns något ego i henne, hon är ödmjuk och delar med sig av allt om det så är det sista hon har. Hon är alltid glad och den som alltid försöker mjuka upp stämningen när den blir lite för allvarlig. Hon är inte rädd att hoppa emellan och med sin egentligen väldigt dåliga humor kan man inte annat än skratta åt henne. Hade hon kunnat prata hade hon kunnat tjata hål i huvudet på en med alla hennes dåliga historier och hon skulle dra samma skämt och upprepa hennes livshistoria om och om igen. Hon skulle ha massa åsikter men inget hon skulle stå för ifall man ifråga satte dom, för det är hon alldeles för konflikt rädd för. Hon har ett stort behov av att ha många vänner och inga ovänner, så alla tillfällen hon får att göra en fyrbent eller tvåbent till sin nya vän tar hon den. Hon är som jag skrivit tidigare egentligen väldigt smart, men hennes sätt att vara och hennes otroliga otur får henne att stundvis upplevas väldigt korkad.



Självaste jag

Den som alltid ser det möjliga i det omöjliga. Den som försöker hålla ihop det här och jag är nog som en blandad kompott av alla dessa individer. En något galen och egen tjej som alltid kör mitt race, jag tror ärligt mina hundar skäms oftare över mig än vad jag skäms över dom. När man väl lärt känna mig finns det två lägen antingen hatar man mig, eller så älskar man mig. Vilket man väljer att göra är upp till en för jag kommer oavsett att fortsätta köra mitt race. Jag har en stor passion för humor och är inte rädd för att spåra ut totalt, folk får lika gärna skratta åt mig som med mig, jag är inte rädd för att vara lagets clown för en stund. Men kan lika väl vara alvarlig och djup och ge mig in i diskussioner utan att låsa mig för mycket i mina egna tankar och känslor utan alltid försöka se saker i ett utomstående perspektiv och fast att dessa stunder kan vara väldigt givande föredrar jag att var den där galna smått spårade personen som gör allt för att få min minst lika galna flock hålla ihop i alla väder :)

Jag har kommit in i en riktig caffe period. Kanske är det därför jag inte kommer i säng i tid på kvällarna.
Men nymalet kaffe och att på bara på någon minut ha en riktig Caffé macchiato eller cappuccino i handen är en lyx i vardagen. Jag är dock gällande caffe en väldig period drickare och just nu är en sådan period. Behöver jag säga att jag är väldigt glad över min kaffemaskin.




I förmiddags drog jag iväg och tränade lite med Snygge, sedan kom Linda och skulle testa sin Sheltie på fåren. Roligt att se hur hon kom igång från att vara mer intresserad av äta skit till att få mer och mer intresse för dom sär ulliga sakerna. I slutet var det full fart på henne.
Jojo var med i koppel och helt förvivlad över att hon inte fick vara med och hjälpa, och kan säga att nu ligger hon helt utslagen i soffan, det är jobbigt ha Sheltie kompisar på besök. Efter fårmötet hade Linda med sig en jätte god taco paj som hon bjöd på, så det blev tacopaj till lunch. Tänk vilka härliga vänner man har som har med sig mat när dom kommer på besök :)

Trött Jojo just nu


En bild på Jojo som "vallar" fåren från förra veckan.









Lindas Glimma


Nu drar vi ut för ännu ett träningspass i hagen

Idag har det regnar oavbrutet till slut blev jag tvungen ta mig ut, bara att inse att det inte skulle ge sig. Tack och lov var det trotts regnet ganska varmt ute så faktiskt riktigt behagligt. När man kommer in och känner hur genomsur man är önskade jag att man hade ett badkar man kunde krypa ner i och bara slappna av för en stund.

Men istället fick det bli en varm dusch och nu sitter jag här i soffan med lite tända ljus.

Håller på att laga hundgodis, skall bli några leverbitar när det är klart, receptet har jag fått av Lisa och Mamma Bjöns.

Ni kan ju gissa om jag är populär just nu


Skall också gratulera bästa Lisa och Vikki som idag startade lydnadsklass 1 och fick ihop hela 190,5p Jätte grattis, det var ni värda :D

Det blev en hel dag i malung. Först sågs vi ett helt hundgäng och gick ett varv i "byn" sedan samlades vi i parken där uppvisningen skulle hållas, Först var agilityn, jag var med me Tiffany, vi har kört väldigt lite agility, hon kan alla hinder men springer mest som en tok, så också idag, men för publiken var det roande, med en liten rödtott som var högt och lågt och hade lite för brottom i slalomen att hon skrek och fuskade någon port, men då fick hon göra om och skrek ännu mera...





Sedan var det dags för lydnaden, hon kändes inte helt 100, men hon var med och jobbade på, det är ju sådana här grejer vi behöver ut på, för att få den extrema störningen. En liten gräsplätt folk och hundar överallt, lådbilsrace, hästar och kossor. Ja Störning helt enkelt.

Här är några bilder som talar om hennes intensivitet, inställning och attityd!

Frittfölj


Ut till konen innan rutan


Apporering med dirrigering, påväg ut mot apport


Och in med apport


Hoppapport


Sedan drog jag hem till Malin där vi tog en promenad och sedan lite fika. Vi skrattade i massor och hann också skotträna lite innan jag for hem. Så ja en härlig hunddag helt enkelt.

Så kan man kort sagt sammanfatta Jojo's spår i morse/förmiddags. Ja det finns ju en anledning till att vårat nya ord för att vara lite mindre begåvat intelligent är att vara ”lite Jojo”. Jojo är egentligen en smart hund absolut. Hon har bara lite ”otur”, så som också jag kan ha ibland som kan får oss upplevas lite mindre begåvade för stunden ;) Men när vi väl tänker till är vi kanske inte så dumma trotts allt!

Så ja tillbaka till spåret, igår gick Jojo kanon, hon var intensiv ville fram och spårade hela tiden. Idag visade hon inte alls så mycket engagemang, visst hon tog sig runt spåret och stundvis går hon till och med bra, men hon hade nog lika gärna gjort något annat, och mycket hellre tränat lydnad eller något som för henne anses mer givande. Så ja kort sagt Polletten hade inte trillat ner, vi hade bara en bra dag igår :)

Jojo redo för spårskogen


Jojo i spåret


Jojo stolt över att hon hittat klöven

Tack Lisa, för att du tvingar mig prova något nytt ;)




Lång dag idag, som vanligt, på kvällen precis innan det blev mörkt gick jag ut och spårade med Jojo, det var några månader sedan sist. Hon har lixom inte tidigare kopplat detta med att spåra, så jag valde ge henne tiden att växa på sig lite. Idag gav vi oss ut igen, och det kändes klart mycket bättre, hon försöker fortfarande använda synen ibland så hon kollar upp men det va betydligt mycket mer "driv" nu en när hon var yngre och hon drog på bra stundvis. Så jag hoppas polletten har trillat ner nu.

Imorgon är det uppvisning på Malungs gatufestival. Först var det rasparad där Jojo, och några av BC'na skall få vara med (har inte riktigt bestämt vilka jag skall ha med ännu. Sedan skall jag och Tiffany ha uppvisning i lydnad. Vi skall även köra lite agility men ja, Tiffany blir som en galen vessla på en agilitybana så lär ju inte bli så prydligt men garanterat underhållande!
Men innan jag åker iväg på det hade jag tänkt hinna ta mig ut i skogen och lägga och gå ett litet spår till Jojo.

Här kommer en film på Tiffany nät hon kör en hel elit.



En något övertaggad Tiff med en hel del slarv, men roligt se allt i helhet.

Tack hunden att du kissar på mitt golv!
Tack bilen för att du vägrar att fungera!
Tack för att jag antagligen blir tvungen köpa en ny bil!
 
Dåligt flyt idag...

Tack solen att du i alla fall skiner!

Går ut en vända och tänker på annat.

Idag skulle Simzon blivit 11år och jag kom och tänka på honom idag när jag läste en valpköpares blogg, om hur hennes valp kastade sig efter personers väskor och påsar. Simzon var en hund som älskade att bära på saker, han var sådan hela sitt liv, bar man på något skulle han bara hjälpa till. Hade man något i händerna studsade han framför en tills man gett honom något han kunde bära på. Bar man inte själv på något hittade han en pinne eller annat han kunde ta med hem. Han var en samlare helt enkelt.

En gång för många många år sedan jag var ute och gick med Simzon gick jag förbi en A-lagare som nästan alltid satt på ett ställe bredvid en väg och hejade på alla som åkte förbi med bil. Simzon gick som vanligt lös och vi skulle gå förbi denna gubben som vi gjort många gånger förut, han var väldigt glad i hundar och ville gärna hälsa på dom och lockade dom till sig, Simzon som va en väldigt social hund tog gärna den chansen att bli klappad lite. Han travar fram till honom fick sig en klapp och jag lockar på honom så vi kan gå vidare i all hast när han springer ifrån honom nyper han tag i kassen han har vid sina fötter, det var gubbens öl som var i dom, det blev lite liv och gubben ropade med ett hjärtskärande skrik efter sina öl, jag skyndade mig ta kassen ur Simzons mun som inte fattade någonting, gav tillbaka den till den mer än upprörda gubben och bad så hemskt mycket om ursäkt för min hund beteende.

Tänk så många pinsamma men nu i efterhand roliga minnen man har med sina hundar, detta är nog min och Simzons starkaste och också mest pinsamma.

Simzon dagen innan han somnade in

Släppte ut valparna i hundgården lite, dom leker hela tiden det skiljer bara en dag på dom så ja ni kan ju gissa om det är fart. När jag skulle hämta dom var det spolmask i hundgården... Mysigt...

Ja jag hade avmaskningsmedel hemma så det räckte till en. Så blir att åka och köpa mer så jag kan avmaska hela flocken helt enkelt, inte för att jag tror mina andra kan ha fått i sig det, men en liten avmaskning skadar nog inte vet inte när dom maskades sist.

Vem är den skyldiga?

Du skulle aldrig frivilligt lämna min sida
Du är nog den som förstår mig allra bäst
och känslan hur du kan läsa mina tankar skrämmer mig ibland

Här kommer en film på Jess tredje gången hon träffar fåren idag.





Nu skall jag strax åka iväg till Mora, hundträning och Lisa står på schemat. Matten idag skulle tydligen Mattias stå för, det kan ju bli spännande ;)

Tagit det lugnt denna förmiddag, gick en sväng med alla hundarna och tog det lugnt imorse, plockat lite här hemma och tvättat lite. Tycker det är så jobbigt när man har hela dagarna lediga och inga måsten, eller ja måsten har jag men inte mer än att jag kan planera in dom själv när jag tycker att det passar under dagen. Det gör mig rastlös och känner mig nästan lite stressad av det. Nu skall jag ut och träna lite hundar, filmkameran och Jess hänger på :)

Här är lite bilder på Joline som blev 8 månader igår, vi mätte henne också hon är 37,5cm så nu får hon inte växa mera....

Ja nu kommer ännu en sen uppdatering, men måste ändå skriva lite om gårdagen. Lisa kom hit och med sig hade hon en hög av sina hundar, Vikki, Bella, Kelly och Thea. Vikki och Bella fick valla. Vikki var som en kanonkula till en början, hon driver så fint när hon är i balans och har super snabba flanker. När jag såg henne igår kunde jag inte hjälpa att jag fick en Flashback från den där gången jag såg henne på agility banan på U-SM, det var verkligen samma intensivitet, power och tok hund som sprang där, ett fel steg hade antagligen ledsagat till en ordenlig fraktur på något ben i den lilla hundens kropp... Men hon måste ha en otrolig kroppskontroll. Härlig är hon att se på och hon är en lagom enkel hund att jobba med och hon och Lisa kommer ha mycket roligt ihop!




Bella utvecklas verkligen för varje gång, hon är nog en hund som skall vila sig i form, i alla fall i vallningen, hon är lugn och visar mer och mer stil för varje gång, dock älskar hon att driva och inte alls lika roligt att flanka, så där behöver du jobba Lisa!

Jag tränade Snygge och släppte även Jess på fåren för första gången, Jean hjälpte som vanligt till som hållhund.

Snygge utvecklas lite för varje gång, men vi måste lösa detta med stoppen, han flankar fint håller bra avstånd och slår ut ordenligt men vill inte riktigt stanna ur balans, så behöver komma åt honom där så han stannar oavsett vart jag står, men vi jobbar på det och det känns bättre.

Jess var dom första minuterarna väldigt skeptisk till dom där ulliga sakerna men efter bara en kort stund var det full fart på henne, hon hade bra svans och mellan varven då det var mestadels full fart visade hon stor portion av koncentration och stil. Skall bli spännande se vad det blir av henne. Hon känns väldigt lätt att komma åt och har en härlig vilja att var tillags, hoppas få en film på henne imorgon.





Sedan åkte vi hem snackade massa och lagade mat. Sedan åkte Lisa hemåt och kvällen spenderades med detaljträning med Tiff och startade upp apporteringsträningen med Jojo igen. Sedan var klockan så mycket att jag borde ha sovit för länge sedan.

Jess och Jean

Efter två dagar i skogen utan varken telefon eller internet och en gårdag som gick åt till att resa är jag nu tillbaka till Dalarna. Känner mig ganska slut idag, många intryck som skall sjunka in efter veckan och trotts att resultatet av att sätta mig på ett flygplan är som att ge mig en hög med sömntabbletter kan man ju inte säga man blir speciellt utvilad.

I fredags åkte vi ytterligare 16 mil uppåt i landet så långt upp man kan komma i Sverige utan att korsa Finska gränsen. Så ja två dagar uppe i Karesuando blev det. Vi fiskade och umgicks, bakade bröd i en kåta och levde lapplivet helt enkelt. På fisk fronten gick det minst sagt dåligt kan jag meddela.

Enda nappet vi fick i helgen…



Men kul hade vi i vilket fall



Baka bröd över öppen eld



Nu väntar jag på att Lisa skall ramla in innanför dörren.

Alla ni som tror att det är kolsvart, iskallt och snö i Kiruna kan jag meddela att här grillar vi :)