Tiden ger mig ångest, jag som planerat hinna med så mycket inser nu att jag lever i någon vecka som inte existerar. Idag är det Onsdag, nästa helg är det utställning i Hamar och innan den skulle jag behövt hinna med så mycket, för mig kändes det som det var veckor kvar, men idag påminde jag mig om att det bara var 1½ vecka dit. Lite panik men mest ångest, jag har glömt mina tävlingspapper, saxar borstar m.m nere i Lilla edet och dom skulle jag ju verkligen behöva innan. Samtidigt vet jag inte hur jag skall hinna få tiden räcka till att ta mig resan neröver och hämta det. Hatar när det känns som man har allt underkontroll och tar det med ro när man inser att läget är något helt annat. Visst nu är detta långt ifrån panik jag kommer kunna lösa det på något vis. Men önskade jag slapp den där påminnelsen om att tiden bara rinner iväg och veckorna går snabbare än jag upplevde.

Idag har jag spenderat min dag i en bil, 80mil, en tur och retur till Norge. Min trogna följeslagare Jojo var med. Mer om Norge resan kommer imorgon. Nu skall jag fixa inför kvällen sedan blir det sängen.