Ja folk slutar aldrig förvåna, jag måste vara en idiot som blir lika förvånad varje gång.

Skall börja tillägga, Nej det gäller inte några av mina hundar men jag har varit inblandad i det och blivit mer inblandad än vad jag kunde tänka mig att jag skulle bli, men så är det väl, bara ta tag i det och arbeta igenom det.

Men man blir så chokad över hur folk tänker, om man tar över en vuxen hund och efter 24 timmar säger att det går bra och fungerar fint och sedan ringer 12 timmar senare och inte skall ha kvar den. För den är enligt den ”nya ägaren” är dum i huvudet! Alltså ursäkta lite här nu va, ett miljöombyte för en hund kan vara en stor grej för den, visst det finns hundar som direkt faller in i sitt liv och bara accepterar, det handlar ju lite om hur mycket hunden har med sig i bagaget och hur mycket miljöträning dom fått i sitt ”tidigare liv”. Det är kanske inte så konstigt om hunden känner sig stressad första dagarna, det är kanske inte konstigt om hunden testar gränser för att se vart du står, och det är kanske inte konstigt att hunden är osäker och tycker saker och ting är jobbigt. Men för en del människor är detta tydligen väldigt konstigt och det chockar mig. Absolut, jag har tagit in vuxna hundar i min flock som fallit sig på plats direkt, några av dom har hållit en låg profil från början och växt med tiden, en del har testat direkt och lika snabbt fått upptäcka att det inte var värt det. Men det finns också dom som jag tydligt märkt att dom tyckt det varit lite jobbigt, dom har behövt mer tid helt enkelt, man måste vara beredd ge dom tid!

Se på Jean, det tog över 3 månader för henne att bli hund när hon kom till mig, tre månader är lång tid för en hund som är jätte rädd, som ligger i soffan och helst bara vill försvinna, som hatar livet och hatar allt. Tack och lov fanns det inget elakt i den hunden så hur tryckt och trängd hon än blev skulle hon aldrig ens morra. Fast att hon var så rädd att hon lossades hon som att hon inte exciterade, i tre månader levde hon så. Men en dag släppte allt, den där hunden som hatade livet lärde sig älska det, plötsligt älskade hon allt och alla, och efter den dagen hon fall sig på plats har jag aldrig sett henne rädd inte för någonting. Men gissa hur många gånger jag led med den där hunden hur många gånger jag tänkte att jag gjort fel som tagit henne från en hundgård och det liv hon hade i Skottland till att få bo som en hund hos mig så som jag har hund. Men jag gav det tid och jag kunde aldrig drömma om den totala förändringen som blev den dagen hon blev trygg hos mig.

Men man får inte glömma man MÅSTE ge dom tid!!!